ANNONS

Olika husgrunder

Matilda Nobel Matilda Nobel / Lästid: ~3 minuter

När man bygger ett hus är det många fler saker än själva huskonstruktionen som ska byggas. Förberedelsen av marken och byggandet av husgrund är två andra stora delar i ett husbygge. Vilken husgrund som passar bäst beror på vilken typ av hus du ska bygga samt hur markförhållandena ser ut.

Gjuten platta

Ett av de vanligaste alternativen för husgrund är gjuten betongplatta. Det är en relativt enkel grund där man gjuter en betongkonstruktion direkt på marken utan något underliggande utrymme. Gjuten platta passar särskilt bra om marken är relativt plan och jämn och under förutsättning att plattan inte vilar direkt på berggrunden. Betong är ett kallt material vilket kan göra att golven upplevs som kalla. Vanligtvis åtgärdar man det genom att samtidigt lägga in värmeslingor. Även om själva gjutningen är enkel innebär en gjuten platta att man måste förbereda marken ganska mycket innan gjutningen kan påbörjas. Till exempel behöver man:

  • Schakta ut området. Ofta behöver man gräva ut marken där plattan ska gjutas. Det kan finnas rötter, träd, bergsknallar eller andra hinder som först måste avlägsnas.
  • Spräcka eventuella bergsknallar. Vissa marker är fyllda med bergsknallar, stenbumlingar eller berg som antingen spräcks eller sprängs bort.
  • Tjälsäkra grunden. Finns det risk för tjäle i marken är det även viktigt att tjälsäkra grunden, vilket görs med isolering. Vid tjäle kan annars betongplattan spricka och bli ojämn, vilket kan orsaka stora skador på huset.

Läs mer om gjuten platta

Krypgrund

Krypgrund är en grund för hus där en luftficka skapas mellan markyta och bjälklag. Luftfickan fungerar som isolering samtidigt som utrymmet ventilerar luften och motverkar fukt. Man bör hålla koll på två typer av fukt i grunden: fuktkvot och luftfuktighet. Fuktkvoten är ett mått på hur mycket vatten det organiska materialet innehåller, exempelvis stommar och bjälklag. Luftfuktigheten är den mängd fukt som finns i luften, den behöver inte vara bunden till något särskilt material. Vad som är god luftfuktighet beror på vilket utrymme det handlar om. I en krypgrund bör luftfuktigheten inte överstiga 75 %, det kan därför vara bra att kontrollera luftfuktigheten med en fuktmätare. För att krypgrunden inte ska få fuktskador är det viktigt att luften inte är för fuktig, det kan bland annat förhindras genom en bra avfuktare, bra isolering samt genom att fukthalten kontrolleras med jämna mellanrum så att det finns möjlighet att åtgärda eventuella problem.

Läs mer om krypgrund

Källargrund

Källargrund är en grund för hus där man bygger en källare under huset. Källargrunder är ett bra alternativ om man vill ha ett utrymme under huset. Ofta används utrymmet till förvaring av värmepannan eller som ett förråd eller garage. Konstruktionen av en källargrund är relativt enkel och fungerar vanligtvis bra, med förutsättning att dräneringen runt huset fungerar som den ska. Även valet och monteringen av isolermaterialet är viktigt för att källargrunden ska hållas fuktfri.

Plintgrund

Plintgrund är en grund för hus som innebär att husets balkar är uppstöttade av betongplintar. Det går att köpa färdiga plintar eller gjuta dem på plats. En plintgrund kan vara antingen öppen eller stängd. Det finns fördelar med en öppen plintgrund eftersom luften kan strömma igenom. Den här typen av grund är vanlig när man bygger mindre hus eller när man ska bygga ett hus på ett ojämnt underlag, exempelvis på ett berg eller en sluttande tomt. Det finns alltid risk för sättningar när man lägger en grund, men det finns sätt att minimera risken. Sättningar innebär att markens förhållanden förändras efter att grunden är lagd, det kan exempelvis innebära att jordmassor sjunker eller glider, vilket kan innebära allvarliga konsekvenser för huset. För att undvika sättningar är det viktigt att alltid utföra en geoteknisk markundersökning innan grundläggningen påbörjas. Genom den får man reda på hur markens bärighet och förutsättningar ser ut. En geoteknisk markundersökning visar bland annat följande:

  • Hur marken påverkas av tryck
  • Hur grunden ska anläggas (en konstruktör ska kunna utläsa informationen från den geotekniska undersökningen och sedan, med hjälp av den, kunna bestämma vilket alternativ som är bäst)

Läs mer om plintgrund