Paret bygger runt hus av halm

Juni 2017

Gert Wingårdh och Anne Lundberg har tagit sig upp till Kässjö i Västerbotten för att hälsa på paret Erik, 38, och Laura, 30. Laura flyttade till Sverige från Östtyskland för åtta år sedan och jobbar nu som hållbarhetskonsult. Erik är uppvuxen i Västerbotten och arbetar som samhällsplanerare. När programledarna kommer dit finns inget mer än en stor tomt på 4 000 kvadratmeter.

– Grävarbetet började för tre dagar sedan, vi håller på att gräva ut en väg till vad som ska bli huset, säger Laura.

Bygget förväntas ta två år och under den första tiden kommer paret att behöva en del hjälp, bland annat med grävningen.

– Vi har planerat det här bygget i väldigt många år och vi kommer att behöva bygga huset själva eftersom det inte finns hantverkare som har erfarenhet av den här typen av hus, säger Laura.

Det är inte många som bygger hus av halmbalar, särskilt inte på så nordliga breddgrader. Det är möjligt att Eriks och Lauras bostad blir det nordligaste halmbalshuset i hela Europa. Gert är imponerad över projektet men funderar samtidigt över att det kan bli svårt att bygga ett halmbalshus. Teknikerna är trots allt inte särskilt beprövade idag, så vem ska man egentligen rådfråga?

– Vi har varit tvungna att utbilda oss själva och skaffa oss kunskap. Den kunskapen vill vi nu testa genom att bygga vårt eget hus, säger Erik.

Tanken är att huset ska byggas av så miljövänliga material som möjligt och förbruka så lite energi som möjligt när det väl är färdigt. Anne är nyfiken på varför paret valt en rund form.

– Den runda formen är egentligen bäst ur energisynpunkt. På så vis blir det minst väggyta i förhållande till markplattan och boytan. Väggen kommer att bli cirka 70 centimeter bred och bestå av två skikt med hårt pressade halmbalar som fungerar som husets isolering, förklarar Laura.

– Köper ni halmbalar på byggvaruhuset? frågar Gert.

– Nej, det handlar om att hitta rätt bonde. I norra Sverige är det väldigt svårt att få tag i dem, säger Erik.

Det viktiga för paret är inte bara hur de ska bo, utan även hur de ska leva.

– Det handlar inte bara om huset. Det är helheten med komplementbyggnaden, med energi, vattentänk och hela platsen, säger Laura och Erik fyller i:

– Det är gammal jordbruksmark så det blir enkelt att starta igång ett jordbruk igen. Då kan vi odla och äta vår egen mat.

– Och hur tänker ni kring energi, vilken källa kommer ni använda? frågar Gert.

– Vi kommer ta tillvara på solen. Vi ska hyra solceller som kommer ge oss nästan all den hushållsel som vi behöver. Dessutom kommer vi ta tillvara på solen på ett passivt sätt också, på så vis att vi planerat formen på huset utifrån solen. Vi har bland annat satt stora fönster i söder och mindre i norr, säger Laura.

– Vad kommer hela bygget att landa på? undrar Anne.

– Lite drygt tre miljoner, säger Laura.

Siktet för inflyttning är alltså inställt på sommaren 2019.

För att komma igång ordentligt med bygget får paret hjälp av vänner och familj. Och det är mycket som händer samtidigt. Ett stort lass med halmbalar är på väg men leveransen av bottenplattan är försenad. För att man ska kunna förvara balarna någonstans tvingas paret att ta snabba beslut. En paniklösning resulterar i att garagets markplatta gjuts i betong.

– Det kändes självklart jättejobbigt att vi blev tvungna att använda betong i garaget. Det är ingenting vi ville använda ur miljösynpunkt. Men samtidigt vet vi att det är många beslut som ska tas vid ett husbygge och i just det här fallet blev vi tvungna att kompromissa, säger Erik.

Under sommaren är bygget i full gång och garagets stomme är snart på plats. Nu kan äntligen även bygget av bostadshuset komma igång. Den här gången blir det dock inga kompromisser.

– Husets bottenplatta är tillverkad av återvunnet glas. Den består bland annat av gamla bilrutor, fönsterglas och datorskärmar som skrotats. Plattan har allt man behöver; den är isolerande, bärande och vattentät, säger Laura.

Även om paret hunnit en bra bit med konstruktionen är bägge oroliga över vintern och den första snön. Kommer bygget hinna bli tätt innan snön faller?

– Man vill ju se till att ingenting blir förstört under vintern. Vi har ganska svåra förutsättningar här uppe, säger Laura.

– Ja, man ligger ju vaken på nätterna och tänker på snön. Det ligger en vall intill huset och om det snöar ordentligt kan det hamna två meter snö där. När våren kommer blir snön till vatten, säger Erik.

– Jag vill inte tänka på det, skrattar Laura.

När takets konstruktion är färdig är det dags att sätta kronan på verket; takets spännande ljustunnel ska installeras. Det är en cylinder som monteras i ett hål i taket.

– Den kommer förstärka dagsljuset och ta in mycket solljus i mitten av huset, berättar Laura.

December 2017

Snön har kommit och Erik och Laura är aningen oroliga över hur huset klarat av vätan. De upptäcker till sin förfäran att smältsnön läckt in i huset från vallen.

– Det här kommer ta ett tag att städa upp, suckar Erik.

Förutom att snön och vattnet ska sopas ut ur huset måste paret även börja vintertäta garaget ordentligt. Där förvaras nämligen halmen. Frågan är om halmen klarat sig från att bli fuktig.

– Hela halmen har blivit blöt! utbrister Laura uppgivet.

Juli 2018

Sommaren har äntligen anlänt till Västerbotten och Kassjö. Och det är den varmaste sommaren som hittills uppmätts i Sverige. Paret är i full fart med att blanda till lera för att sätta ihop grundmuren där halmbalarna sedan ska placeras. Blocken som används till muren är speciella, de är tillverkade av ihåligt tegel. Själva hålrummen är fyllda med ett lite annorlunda isolermaterial som tillverkas av vulkanmineral. Efter att det bakats ser isolermaterialet ungefär som frigolit och ger ett mycket bra u-värde. När muren är uppe har det äntligen blivit dags för det som paret sett fram emot så länge; att få isolera väggarna med höbalar.

De drygt 300 balarna är på plats och nu börjar ett ganska slitsamt jobb. När balarna placerats ska de fästas med träpålar som körs ner rakt i balarna. Därefter måste Erik och Laura hoppa och gå runt på balarna för att de ska packas tätare.

Oktober 2018

Efter det slitsamma arbetet med att sätta ihop alla halmbalar är det dags för den utvändiga putsen av väggarna. Det är inte vilken puts som helst som används. För paret var det viktigt att använda närproducerat material, vilket de verkligen har gjort. Putsen består av en blandning av: hästbajs (från egna hästar), lera i pulverform, sand, jord (från den egna marken), kutter- och halmstrån till armering samt vatten.

– Det är den olika längden på fibrerna från såväl hästbajset, halmstråna som kutterspåna som skapar den starka armeringen och som gör att väggarna håller ihop, säger Erik.

Den här typen av putsningsprocess kallas för att lerklina.

Juni 2019

Bygget har varit pausat under många månader, men paret känner ingen större stress.

– Det är det bästa, att det får ta hur lång tid som helst. Så länge som det blir bra och som vi tänkt oss i slutändan såklart, säger Laura.

Det ovanliga husbygget har även dragit till sig en del uppmärksamhet. Paret har haft många besökare, förutom vänner och familj även nyfikna bybor, folkhögskolor, byggnadsvårdselever och andra som är intresserade av byggnation. Nu senast fick paret besök av arkitekter som vill lära sig mer om halmbalsbygge. Det blir nästan som utbildningsdagar där paret berättar om miljöaspekten och hur de kommer kunna spara energi genom flera smarta lösningar.

– Toaletterna vi ska använda är långkomposteringstoaletter. De lagrar vår avföring under lång tid och med hjälp av maskar bearbetas avföringen, säger Erik.

– Sedan hygieniseras vätskan som kommer in där vilket gör att man kan pumpa upp den en gång per år för att använda som gödsel, fyller Laura i.

Under sommaren har paret kommit så pass långt att de äntligen kan börja lera golvet. Till det får paret hjälp av Lauras familj som kommit från Berlin.

Mars 2020

Paret är nu inne på sitt fjärde byggår.

– Om allt går som det ska tror jag vi kan flytta in efter nyår, säger Laura.

– Ja, nu siktar vi på att bygga färdigt innerväggarna, säger Erik.

Det är ingen överraskning att väggarna kräver väldigt mycket tid och arbete. Det senaste året har paret i stort sett endast arbetet med att lera väggarna.

– Det har varit lera, lera, lera. Det är en enorm process men det visste vi ju redan från början, säger Erik.

Mars 2021

Programledarparet Gert och Anne är återigen i Västerbotten för att hälsa på Erik och Laura för att se hur långt de hunnit.

– Jag tror jag har lite dåliga nyheter, jag tror inte att huset är riktigt färdigt, säger Anne när de närmar sig huset.

– Du menar att det inte finns någon inredning? Men då får vi ju se den rena arkitekturen och alla fina linjer, skrattar Gert.

Husets runda och släta form tornar upp sig på tomten och Erik och Laura hälsar programledarna välkomna.

– Wow! Men det ser ju riktigt coolt ut! utbrister Gert.

Väl innanför ytterdörren känner Gert på väggen.

– Det är otroligt, det är 20 minusgrader på utsidan men innerväggen känns varm. Detta är alltså endast halm och lera.

Paret tar med Gert och Anne på en rundvisning av huset. Inne i det stora sovrummet ligger stora travar med höbalar.

– Det är nog cirka ett halvt ton av höbalar kvar. Men vi har faktiskt börjat använda löshalmen som isolering även i innerväggarna, säger Erik.

Huset är stort och luftigt med en imponerande takhöjd.

– Är ni inte oroliga över att huset ska kännas för stort och tomt? Frågar Gert.

– Jo, vi var det till en början, men i och med leran så blir ljudet mer dämpat och det känns faktiskt riktigt mysigt, säger Laura.

I vanlig ordning är Anne nyfiken över budgeten.

– Har ni lyckats hålla budgeten på tre miljoner kronor?

– Vi sa väl tre, tre och en halv miljon ungefär och huset i sin helhet landar på cirka två och en halv miljon kronor. Men den totala summan kommer nog hamna på cirka fyra till fyra och en halv miljon kronor, säger Erik.

– När ska ni flytta in då? Frågar Anne.

– Kanske på fyraårsdagen i juli, det hade varit helt fantastiskt, säger Laura.

Halmbalshuset i Kässjö

Storlek: 125 kvadratmeter
Tomt: 4 000 kvadratmeter
Byggstart: juni 2017
Preliminärt slutdatum: juni 2021
Energiförbrukning: 5 000 kWh/år