De arkitektoniska stilar som räknas till den modernistiska arkitekturen uppkom på 1920-talet och därefter. Gemensamt för den modernistiska arkitekturen är de ofta enklare geometriska blockformerna och de mer avskalade elementen, jämfört med de mer utsmyckade byggnaderna som varit det estetiska idealet inom arkitektur innan dess. Hos hustillverkare finns idag ofta lika många eller fler hus i modernt utförande än hus som skulle kunna räknas som inspirerade av mer klassiska strömningar. Moderna hus har blivit standard, bland annat för att de är snabbare och enklare att bygga och därför även blir billigare att köpa, att underhållet ofta är minimalt, samt att vi i Skandinavien traditionellt uppskattat det minimalistiska och enkla. Här tittar vi närmare på den modernistiska arkitekturen som resulterat i marknadens många olika moderna hus.
Inom modern arkitektur finner man flera riktningar, bland annat den i Sverige populära funktionalismen, men även futurismen med sina vågade idéer, den spännande brutalismen och high-tech-arkitektur. Tillsammans har dessa stilar bildat det moderna formspråk inom arkitekturen som vi ser både på den globala och lokala marknaden. Hos husleverantörer och hustillverkare som bygger eller levererar hus på den svenska marknaden ser man moderna drag bland annat i
hus som byggs upp i blockformat som nyfunkishus, i industriella detaljer och material som betong, vilket vuxit enormt i popularitet i landet, och i minimalistiska trädgårdar där grus och sten tar plats framför gräsmattor och fruktträd.
Under tidigt 1900-tal växte futurismen fram i Italien och uppstod kort därefter även i Ryssland, med gemensamt hur man blickade mot en högteknologisk framtid i stora metropoler där byggnader sträckte sig mot skyn och moderna material som betong användes rikligt. Man drömde om byggnader där trafik integrerades och inom expressionismen användes materialen till sin spets i fantasifulla och nästan provokativa former. Man ville förkasta det gamla och med mod och ibland även våld anta det nya och radikala. Betong, tegel och glas användes rikligt inom respektive expressionistiska strömning, med konstruktion av byggnader där ett av dessa material helt dominerade. Futurismen och expressionismen var en föregångare till modernismens arkitektur som lämnat tydliga spår i hur vi bygger moderna hus idag.
Konstruktivismen, med sin storhetstid kring det andra årtiondet på 1900-talet, fick inflytande på funktionalismen och Bauhausskolan och uppkom i dåvarande Sovjetunionen. Inom konstruktivismen förkastar man användandet av utsmyckning och andra byggnadselement i rent estetiska syften. Till exempel förespråkas hur färg inte ska användas för att försköna och hur inga rum ska vara slutna utan ska utformas för att kunna förstås endast genom formspråket. Byggnaden ska vara enkel att förstå och läsa av och det praktiska.
Efter första världskriget ökade behovet för funktionella byggnader som kunde byggas snabbt och inhysa de som blivit förflyttade eller bostadslösa efter krigets destruktiva framfört. Det fanns en brist på arbetskraft inom byggsektorn, medan den tyska krigsindustrin stod arbetslös och i behov av att sadla om, vilket skapade en mer industrialiserad arkitektur. Detta i kombination med en vilja att skapa en helt ny värld, att blicka framåt och bygga en värld annorlunda från den värld som lett fram till ett världskrig, skapade de nya riktningarna som tillsammans utgör den modernistiska arkitekturen.
Då expressionismen och futurismen var starkt förknippad med krigets Tyskland , fascismen och ett förhärligande av våldet, avfärdades dessa mer fantasifulla strömningar och man tittade istället mot det praktiska. Det är nu funktionalismen slår igenom, både som ideal och som arkitektonisk inriktning. Funktionalismens förespråkare ville inte kategorisera inriktningen som en specifik stil av moderna hus, utan menade istället att formen skulle följa funktionen, vad den än var. En byggnads eller ett objekts främsta syfte var att fylla en praktisk funktion och arkitektens eller formgivarens arbete var att på bästa sätt lösa ett behov utan att ha det estetiska i åtanke. Ett socialt ansvar förespråkades, det var genom funktionalismen man skulle återställa ordning i samhället. Funktionalismen består främst av enkla och rena linjer, geometriska block och enkla fasader utan dekorativa detaljer. Fasaden är vanligtvis putsad, gärna i ljusa färger, med ett platt tak, ofta utan taköverhäng. Rektangulära former och cylindrar återfinns ofta i inriktningen, i nyfunkis ofta med block i förskjutning. Moderna hus man kan finna hos hustillverkare i Sverige idag är starkt påverkade av funktionalismen, med skillnaderna att taken ofta blivit mer lutande för att slippa snöansamlingar och att fönstren blivit betydligt större för att tillåta ett mer generöst ljusinsläpp.
Det var först efter andra världskriget som modernismen fick sitt verkliga genomslag. Förutom de praktiska fördelarna med att bygga i ett enklare formspråk och möjligheten att massproducera dessa bostäder, förknippades även de modernistiska riktningarna inom arkitekturen och konsten med de demokratiska staterna, där stilen vuxit under kriget, medan klassicismen varit som starkast i de fascistiska och kommunistiska staterna. Därför kom klassicism under efterkrigstiden att förknippas med dessa ideologier och modernismen växte sig allt starkare för att ta avstånd från dessa.
En fascinerande stil inom den modernistiska arkitekturen är brutalismen. Där förespråkarna av funktionalismen menade att arkitekturen skulle ordna samhället, menade grundarna av brutalismen att arkitekturen istället skulle spegla samhället samt skapa samfällighet genom sin konstruktion. Efterkrigstiden och kalla krigets samhällen var för många en kall och rå plats, med problem som bostadslöshet och arbetslöshet. Detta var något som byggnaderna skulle synliggöra. Brutalismen inspirerades även av de råa ytor som bland annat Le Corbusier använt sig av i sina efterkrigsbyggnader. Man tyckte att dessa omålade och obehandlade ytor visade materialet i sitt naturliga tillstånd. Brutalismen konstruktioner inkluderade även en tydlig och synlig struktur där hur byggnaden skulle nyttjas var fokus.
Brutalismen blev omdiskuterad och flera av byggnaderna som uppfördes under 50-talet revs så småningom på grund av protester och vandalism. Ändå finns det i Sverige kvar flera moderna hus och konstruktioner i brutalistisk stil, bland annat Villa Göth i Uppsala och gamla Arkitekturskolans byggnad i Stockholm.
I slutet av 50-talet ökar behovet av bostäder och man ser strömningar som förespråkar massproduktion av bostäder och samhällen som konstrueras som en sammanhängande struktur eller ett ramverk, där enskilda konstruktioner kan bytas ut eller tillåtas att växa organiskt, utan att förlora det sammanhängande uttrycket. Strukturalismen uppkommer i Holland, som riktning med ett projekt bestående av prefab-system där de enskilda enheterna kunde anpassas efter föränderliga behov. I USA och Japan föreställer man sig städer i ständig förändring som tillåts växa utan några kulturellt påverkade byggnadsnormer, i ett samhälle där städernas expansion bejakas.
Det är även under strukturalismen man fantiserar om moderna städer som flyter på vattnet eller förflyttar sig genom robotliknande konstruktioner. Få av dessa mer fantasieggande projekt blev förstås verklighet, men det kom att påverka andra rörelser som high-tech-arkitekturen. High tech påverkades även av futurismen och konstruktivismen, med Centre Pompidou i Paris som det mest kända byggnadsprojektet uppfört i stilen. Här flyttar man tekniska element som rulltrappor, ventilation, våtrum, vattenledningar och hissar till byggnadens utsida och accentuerar dessa i skarpa färger.
Alla dessa stilar har i någon form kommit att påverka hur vi bygger det vi idag kallar moderna hus och de har om möjligt i ännu större utsträckning kommit att påverka hur vi planerar våra städer och hur vi tänker oss framtidens samhällen.
Det finns många fördelar med att bygga ett modernt hus, främst tack vare de praktiska lösningarna som dominerat framställningen och utformningen av de moderna hus som idag finns på marknaden. Materialen är enklare att framställa och rent byggnadstekniskt går det ofta snabbare att bygga ett modernt hus, jämfört med ett traditionellt hus. Moderna hus byggs med fördel på fabrik under tak, vilket gör bygget snabbare och billigare, vilket förstås även resulterar i ett lägre inköpspris. Ytterligare en fördel med att bygga under tak är hur materialet skyddas från elementen på ett sätt som inte är möjligt när man genomför ett platsbygge. Ett platsbygge, vilket många mer traditionella byggnadssätt kräver, kan ofta försenas av till exempel dåligt väder och kan inte heller genomföras under vinterhalvåret. Moderna hus som levereras i moduler efter att ha byggts under tak kräver sällan en särskild väderlek, vilket ger husköparen större valfrihet och flexibilitet vid bygget.
Den främsta anledningen att inte bygga ett modernt hus utan att satsa på ett mer klassiskt är förstås om man inte är förtjust i den moderna stilen personligen, eller om det i området man planerar att bygga inte tillåts vissa moderna element enligt detaljplanen, eller om det helt enkelt inte skulle passa väl in i området med ett modernt hus, till exempel om det är en fastighet med omkringliggande kulturbyggnader och det moderna huset man tänker sig skulle bryta av för mycket rent stilmässigt. Innan du börjar planera bygget av ditt moderna hus, kontrollera alltid detaljplanen för området där du planerar bygga och undersök om det finns restriktioner gällande byggmaterial, taklutning, bygghöjd eller annat som skulle kunna förhindra bygget av ett mer modernt hus.
———
Vi hoppas härmed du fått inspiration till bygget av ditt moderna hus och önskar dig lycka till med ditt byggprojekt!