ANNONS

Lödkolv – så fungerar den

Matilda Nobel Matilda Nobel / Lästid: ~5 minuter

Lödkolven är ett verktyg som du använder för att sammanfoga två metallstycken – löda. Här går vi igenom lödkolvens funktioner och hur den används.

Lödkolvens konstruktion

Lödkolven består av ett handtag, ett elektriskt värmeelement och en lödspets. Det finns olika lödkolvar och storleken på lödspets kan variera (från mindre än en millimeter upp till en centimeter). Beroende på vad som ska lödas används lödspetsar i olika storlek. Det går även att köpa lödkolvar med utbytbar lödspets. Vissa avancerade lödkolvar har dessutom justerbar temperatur, vilket möjliggör lödning även av känsligare material.

Den vanligaste typen av lödkolv kallas för ett järn. Den arbetar mellan 15 och 34 watt och har endast en temperatur. Det finns både eldrivna och batteridrivna modeller.

Olika typer av lödning

När man använder en lödkolv smälter man en formbar metallegering samt en metall som ska förenas med metallegeringen. När metallerna är smälta kan de sammanfogas. När de svalnat bildas en fast skarv. Det finns olika typer av lödning: mjuk och hård lödning.

Mjuklödning är den vanligaste formen av lödning och utförs ofta inom VVS-arbeten. Genom mjuklödning kan man skapa en ny elektrisk anslutning som förbinder olika komponenter på ett kretskort. Mjuklödning används även för att ansluta rörkopplingar.

Hårdlödning skapar mer beständiga sammanfogningar än mjuklödning. Hårdlödning innebär lödning under betydligt högre temperaturer. Man använder material som silver eller mässing, som annars behöver smältas genom en blåslampa.

Förutom hård och mjuk lödning finns det även en lödningsteknik som enbart kallas för lödning. Det innebär lödning av mer svårsmälta material som kräver högre temperaturer än vad hård eller mjuk lödning klarar av.

Lödkolvens funktioner

Förutom själva lödkolven behövs även en lödstation. För att du ska bli nöjd och kunna använda lödkolven på bästa sätt är det viktigt att den har de funktioner du behöver.

  • Användning. Kontrollera alltid användarvänlighet samt vilka funktioner lödkolven har. De billigaste varianterna fungerar ofta bra för mindre hemmaprojekt, medan en mer avancerad modell kan vara att föredra om du arbetar professionellt med lödning eller löder mycket.
  • Lödstation. Även om det går att använda en lödkolv utan lödstation är det inte att rekommendera. Lödstationen är ett ställ där du kan placera den heta kolven och andra tillbehör.
  • Bly eller blyfri. Tidigare tillverkades lödkolvar mestadels av bly. Men idag finns även blyfria alternativ. Smältpunkten för blyfria lödkolvar ligger på mellan 217 och 221 grader, medan smältpunkten för lödkolvar med bly ligger på 183 grader.
  • Justerbar temperatur. Det är väldigt praktiskt om lödkolven har justerbar temperatur eftersom du då enkelt kan ställa in temperaturen efter det material du arbetar med. Har du endast en temperatur kan det bli svårt att utföra vissa arbeten.
  • Watt. Vissa lödkolvar är på 40 watt medan andra är på 80 watt. Det är lättare att löda med högre effekt.
  • Värmeåtervinning. Om du arbetar mycket med lödning är en högre värmeåtervinning att föredra. På lödstationer med värmeåtervinningsförmåga kan du se hur lång tid det tar för lödspetsen att värmas upp till den önskade temperaturen.
  • Spetsar till lödkolv. Många lödkolvar har utbytbar lödspets, vilket är en stor fördel eftersom du då kan anpassa storleken och formen av spetsen till det projekt du håller på med. Spetsen kan vara pyramidisk, konisk, avsmalnande eller mejselformad. Lödspetsen är vanligtvis tillverkad av nickel, koppar och krom.
  • Kraftkälla. De flesta lödkolvar är elektriska, men det finns även lödkolvar som drivs av gas.
  • Digital eller analog. Analoga lödkolvar har en temperaturinställning som du bestämmer genom att vrida på en ratt till den önskade temperaturen. På digitala lödkolvar är det enklare att ställa in en exakt temperatur – du skriver bara in den önskade temperaturen.

Lödstationer

Vi nämnde ovan att det går att löda utan lödstation, men det är inte att rekommendera eftersom det då inte går att stänga av värmen eller justera temperaturen. En lödkolv utan lödstation är ungefär som en penna som du kopplar till ett eluttag. Den värms upp till en viss temperatur (som inte går att ställa in). En lödstation är inte bara ett praktiskt ställ för lödkolven, du kan också enkelt ställa in lödkolvens temperatur på den. Lödstationer finns med olika watt, vilket gör det enklare att hitta en variant för just ditt projekt. Lödstationen värmer även upp lödkolven snabbare än om du arbetar utan station. Det finns olika typer av lödstationer, bland annat:

  • Ställbar lödstationer. Den här typen av lödstation har justerbar temperatur och olika wattnivåer.
  • Blyfri lödstation. På grund av blyets skadliga effekter på hälsan och miljön tillverkas idag blyfria lödstationer. De använder istället en blandning av olika metaller som tenn, silver och koppar. Den här typen av lödstation kräver högre temperatur än de som innehåller bly.
  • Varmluftslödstation. Den här typen av lödstation skiljer sig från de andra varianterna genom att lödningensprocessen skapas genom att varm luft blåses på de elektriska komponenterna. Först måste fogen täckas med lite lödpasta och sedan kan lödningen påbörjas. Varmluftslödstationer är populära hos DIY-entusiaster som ofta använder lödstationen för att värma upp två komponenter så att de separeras.
  • Infraröd lödstation. Den här stationen fungerar ungefär som en varmluftslödstation förutom att metallstyckena värms upp med infraröd värme. Du behöver fortfarande ha på lite lödpasta på fogen för att kunna foga ihop styckena. Infraröda lödstationer ger snabbare uppvärmning än varmluftsstationer.

För att öka livslängden på din lödstation och lödkolv är underhåll viktigt. Följ framförallt leverantörens skötselanvisningar. När spetsen är sliten kan du sandpappra den med sandpapper (kornstorlek 600). Kom ihåg att lödkolven och stationen ska vara avstängda när du underhåller dem.

Vanliga frågor och svar

Det är ett verktyg som du använder för att löda (sammanfoga två komponenter genom värme).

Lödkolven ser ut ungefär som en penna med en lödspets längst fram. Den värms upp, vanligtvis genom elektricitet, till önskad värme. Sedan trycker man spetsen mot den metall man ska värma upp.

Det beror på lödkolven. Vissa modeller har justerbar temperatur, vilket gör att du kan löda i olika temperaturer. För mjuklödning krävs en temperatur på cirka 450 grader och för hårdlödning krävs temperaturer mellan 450 och 1 000 grader.

Den används till lödning: uppvärmning av två metallstycken som man sedan tillsätter metall till för att sammanfoga dem.