Kläder i soporna förbjuds – här är allt du behöver veta

Från 1 januari 2025 blir det obligatoriskt för privatpersoner och företag att sortera och lämna textilavfall för återbruk eller återvinning. I Sverige kommer ansvaret för textilinsamlingen att hamna hos kommunerna.

Svenskarna slänger nästan dubbelt så mycket textil i soporna som vi lämnar till återanvändning. Fyra av tio plagg hade kunnat återanvändas, visar en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet.

Men från och med årskiftet blir det ändring på det.

– Det finns stor potential att öka insamlingen av textilavfall, både för återbruk och återvinning. Lagen om separat insamling är en viktig pusselbit i omställningen av textilbranschen, men det behövs fler åtgärder, säger Maja Dahlbom, expert inom textil och konsumtion på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Det mesta exporteras utomlands
Enligt IVL kommer både själva insamlingen av textilavfallet och sorteringen att bli nyckelfrågor med det nya kravet. Att utveckla system för att samla in, transportera och sortera textilier kräver resurser och medför betydande kostnader. Textilier som kan återanvändas måste separeras från annat textilavfall, vilket är ett manuellt arbete som kräver stor kompetens, skriver IVL som menar att det blir svårt att få ekonomisk lönsamhet för verksamheten i Sverige.

– Mycket av den insamlade textilen exporteras därför utomlands för manuell sortering, delvis eftersom det inte finns tillräcklig kapacitet att sortera i Sverige men också för att insamlade volymer är större än efterfrågan, säger Amanda Martvall, expert inom textil och cirkularitet på IVL.

IVL välkomnar de nya kraven men betonar att fler åtgärder behövs för att skapa en hållbar textilvärdekedja. Ett producentansvar för textilier lyfts fram som en nyckelåtgärd. Ett förslag om producentansvar har presenterats för Europeiska kommissionen, men det saknas än så länge ett beslut om införandedatum.

– Producentansvaret innebär bland annat att producenten ansvarar för insamlingssystem och betalar för avfallshanteringen av den textil som de satt på marknaden. Textil som samlas in ska följa den så kallade avfallshierarkin som är gemensam för hela EU. Det innebär att den som ansvarar för textilavfallet i första hand ska se till att det återanvänds, sedan materialåtervinns. Är inte det möjligt ska avfallet förbrännas och i sista hand deponeras, säger Maja Dahlbom.

Tidigare forskning visar att materialåtervinning är mer fördelaktigt än förbränning. Dock ger återbruk störst miljövinster, särskilt när det handlar om att minska klimatpåverkan. I ett pågående projekt undersöker IVL de miljömässiga, ekonomiska och sociala effekterna av återbruk jämfört med återvinning, både i Europa och globalt.

– Vi konsumerar alldeles för mycket kläder och det är ett stort resursslöseri att så mycket textil bara kasseras och eldas upp. När du som konsument ska handla kläder – tänk gärna en extra gång om du verkligen behöver det plagget, välj kvalitetsplagg som håller länge, och köp secondhand i första hand. Ett tips så här i juletider är att undvika stickade plagg i syntet exempelvis akryl, polyamid och polyester, då de ofta tenderar att bli noppiga ganska snabbt, säger Amanda Martvall.