ANNONS

Jordvärme – viktigt att tänka på

Matilda Nobel Matilda Nobel / Lästid: ~4 minuter

Jordvärme fungerar på liknande sätt som bergvärme, genom att en värmepump omvandlar lagrad solvärme till värme inuti huset. Skillnaden mellan jordvärme och bergvärme är att jordvärmen hämtas från marken, medan bergvärme hittar sin energi långt nere i berggrunden.

Jordvärme i korthet

Det finns många fördelar med jordvärme, bland annat är energikällan förnyelsebar eftersom solens energi inte kommer ta slut på åtminstone några miljarder år. En annan fördel är att själva installationen är billigare än för bergvärme. Till skillnad från bergvärme, som kräver att man borrar ett djupt hål på cirka 80 – 150 meter rakt ner i berggrunden, använder man slingor i marken för att hämta upp jordvärmen. Här beskriver vi hur jordvärme fungerar i korthet:

  1. En kollektorslinga grävs ner cirka en meter i jorden.
  2. Inuti kollektorslingan finns en särskild vätska som värms upp av jordvärme som har lagrats i marken.
  3. Den uppvärmda vätskan cirkulerar och kommer tillbaka in till huset.
  4. Genom att passera en jordvärmepump utvinns den uppvärmda vätskan genom kompressorteknik.
  5. Vätskan cirkulerar genom systemet och återvänder ner i marken där den hämtar upp ny solvärme.

För att jordvärmen ska kunna värma bostaden krävs ett vattenburet system, en jordvärmepump och elektricitet. Fördelarna med den här värmetypen är bland annat att den klarar alla behov av värme och varmvatten som hushållet har (även större hushåll), uppvärmningskostnaden minskar och den går även att kombinera med frånluftsvärme för en ännu bättre effekt. En nackdel med jordvärme är att kollektorslangen behöver ganska stor yta på tomten, mellan 250 och 400 kvadratmeter.

Så fungerar jordvärme

Du installerar jordvärmen genom att gräva ner en lång kollektorslang på cirka en meters djup. Slangen ska helst täcka minst 250 kvadratmeter yta av tomten, men ibland krävs ännu mer, beroende på fastighetens storlek och energibehov. Den lagrade solvärme som finns i marken överförs via en köldbärarvätska som finns inuti kollektorslangen. Det är vätskan som transporterar värmen från marken in till huset och jordvärmepumpen. Inuti värmepumpen finns en förångare som omvandlar solenergin till värme. När den nollgradiga köldbärarvätskan möter det iskalla köldmediet värms mediet upp med några grader vilket gör att ånga bildas. Ångan leds därefter vidare in till kompressorn. Kompressorn höjer trycket på köldmediet som nu har antagit gasform. Gasens temperatur stiger från cirka noll till femtio grader, något som går mycket snabbt. Den nu uppvärmda gasen leds sedan vidare in till kondensorn. Slutligen leds värmen vidare ut i husets värmesystem, exempelvis via fastighetens radiatorer eller golvvärmesystem.

Välj rätt jordvärmepump

Vilken jordvärmepump du väljer beror framförallt på hur stort behovet av värme och varmvatten är samt bostadens storlek och förutsättningar. Samma slags pump används till både jordvärme och bergvärme.

Hur länge finns jordvärmen kvar?

Jordvärme är lagrad solenergi som finns i marken. Eftersom solens energi kommer finnas så länge solen lyser behöver du inte oroa dig över att jordvärmen ska ta slut inom den närmaste framtiden. Astronomer har räknat ut att solen kommer att värma oss i cirka fem miljarder år till. Lika länge kommer det finnas tillgång till jordvärme. Eftersom solenergi är förnyelsebar är både jord- och bergvärme energikällor som inte belastar miljön i samma utsträckning som fossila bränslen, som kol och olja.

För- och nackdelar med jordvärme

En fördel med jordvärme är att du kan använda naturens egen energi för att värma upp huset. Den energin kostar ingenting och kommer inte att ta slut.

Andra fördelar med jordvärme är:

  • Du kan göra stora ekonomiska besparingar på att byta till jordvärme från direktverkande el.
  • Du använder ett miljövänligare alternativ för uppvärmning eftersom solenergi är en miljövänlig källa.
  • Både jordvärmeinstallationen och jordvärmepumpen har mycket lång livslängd, även om den initiala investeringskostnaden är hög.
  • Det går att kombinera jordvärme med andra värmekällor.

Nackdelar med jordvärme är:

  • Installationen är relativt omfattande och kräver stor yta eftersom man måste gräva ner en lång kollektorslang drygt en meter ned i marken. Gräsmattan blir förstörd, även om firman som utför installationen kan åtgärda den efteråt.
  • Det kan bli problematiskt att bygga ut eller exempelvis installera en pool i trädgården eftersom du inte kan bygga där kollektorslangen är nergrävd.
  • Installationen är relativt dyr, likaså värmepumpen.

Vanliga frågor och svar

Bergvärme och jordvärme har fler likheter än olikheter. Vad som egentligen skiljer de bägge typerna åt är att bergvärme hämtar sin värme från solenergi lagrad djupt ner i berggrunden, medan jordvärme istället hämtar värme från marken. Man använder i övrigt samma typ av installation (en kollektorslang med en särskild vätska hämtar upp den lagrade värmen och för in den i huset).

Priset varierar, beroende på dina behov av värme och varmvatten samt bostadens storlek. Räkna med ungefär 80 000 – 150 000 kronor i installationskostnader. I det priset ingår värmepumpen.

Jordvärme är bra att installera på tomter som är fuktiga, exempelvis havsnära tomter. Det kan även fungera att lägga kollektorslangen i botten av en sjö. Även i Skåne passar det ofta bra med jordvärme eftersom den fungerar bäst där temperaturen är så jämn som möjligt. Här blir det sällan tjäle i marken och inte särskilt kallt på vintern, vilket också är bra när du har jordvärme.

Det är ingenting du behöver oroa dig över eftersom jordvärme kommer från lagrad solvärme i jorden. Så länge som solen lyser kommer det också att finnas jordvärme, alltså i cirka fem miljarder år till.

Priserna ligger mellan 45 000 – 120 000 kronor beroende på kapacitet och effekt.

Ja, du kan dra av 30 % upp till 50 000 kronor när du installerar jordvärme. Kom ihåg att detta endast gäller för själva arbetskostnaden och inte för material. Med material inräknat står arbetskostnaden vanligtvis för cirka % av den totala kostnaden.