ANNONS

Golvbeläggning – välj rätt golv

Matilda Nobel Matilda Nobel / Lästid: ~8 minuter

I Sverige är trä det vanligaste golvmaterialet. Men även sten och keramiska plattor är populärt – material som finns att få i många utföranden, är tåligt och som kräver minimal skötsel. Här går vi igenom olika golvbeklädnader samt deras egenskaper.

Funktion

Golvmaterial har olika egenskaper och olika material passar för olika ändamål. I hallen, där man exempelvis går in med skor, krävs till exempel ett slitstarkt och tåligt golv. Där passar det därför bra med klinker eller sten. Det finns även fördelar med att ha golvvärme eftersom värmen gör att vatten avdunstar. I köket är det också praktiskt att lägga ett tåligare golv eftersom köksgolvet blir smutsigare snabbare än till exempel golvet i sovrummet. I köket lagar vi mat, vilket gör att det ofta ramlar ner matrester på golvet. Det är därför bra att välja ett köksgolv som är lättstädat, till exempel keramiska plattor eller sten.

I utrymmen som vardagsrum och sovrum kan du ofta välja vilket golv du vill, eftersom golven inte slits på samma sätt. Gran och furu är prisvärda material som finns med många ytbehandlingar och utseenden. Väljer du trägolv behöver du också fundera över om du vill kunna slipa golvet, vilket gör att det håller längre. Golvmaterial som passar för olika rum:

  • Entré: Klinker, sten eller plast
  • Kök: Laminat, plast, linoleum eller klinker
  • Vardagsrum: Trä, laminat, textil eller linoleum
  • Sovrum: Trä, laminat, textil, plast eller linoleum
  • Badrum: Klinker, sten eller plast

Undergolv

Innan du kan lägga ett ytskikt behöver du ha ett stadigt undergolv. Vissa golv, till exempel träparkett, golvplankor och lamellparkett, kan läggas direkt på bjälkarna. Ska du däremot lägga andra material, exempelvis stavparkett, plastmattor och golv som inte är fribärande, behöver du först lägga ett stadigt och robust undergolv. Undergolvet består av ett bärande lager som läggs på golvbjälklaget. Det kan till exempel vara plywoodskivor eller vanliga golvbrädor.

Vilken typ av undergolv du ska välja beror på golvbeklädnaden. Sten- och keramikplattor rör sig exempelvis inte på samma sätt som ett trägolv. Väljer man då ett undergolv i trä (som påverkas av fukt och temperaturskillnader) riskerar plattorna att lossna när undergolvet rör sig. Keramiska plattor och stengolv bör läggas på ett betonggolv, ett lättbetongbjälklag eller golvspånskivor som är belagda med golvgipsskivor.

Linoleum- och plastgolv

Linoleum- och plastgolv påminner om varandra men tillverkas på olika sätt. Linoleummattan introducerades redan under slutet av 1800-talet och kallades innan dess för korkmatta. Linoleummattan tillverkas av oxiderad linolja och trämjöl, stenmjöl och färgpigment. Alla ingredienser blandas ihop till en massa som därefter valsas ut på en juteväv. Det går att tillverka linoleummattor i vilket mönster som helst och mattan har blivit alltmer populär inom badrum.

  • Linoleummattans egenskaper: Mattan är cirka 2 – 2,5 millimeter tjock och säljs normalt sett i bredder om två meter, alternativt som plattor. Mattan har slittåliga egenskaper och kan hålla många år om den sköts om på rätt sätt. Med tiden blir mattan hårdare i sin textur och ännu mer slitstark.
  • Linoleummattans skötsel: Linoleum är inte lika vattentåligt som exempelvis en plastmatta och bör därför inte läggas i entrén där du går in med blöta och smutsiga skor. Om mattan är smutsig kan du rengöra den genom att torka av med en trasa och vanligt diskmedel.

Plastgolv påminner om linoleumgolv men tillverkas på ett annat sätt och är också mer vattentåligt. Plastmattor började tillverkas under mitten av 1900-talet. De tillverkas i huvudsak av polyvinylklorid (PVC) och finns att få i olika utföranden och egenskaper beroende på om golvet ska användas i våtrum eller inte. Precis som linoleummattor säljs även plastgolv i alla möjliga mönster och färger. Det finns även extra slitstarka plastgolv, de har då en polyuretanbeläggning som gör golvet ännu tåligare.

  • Plastgolvets egenskaper: Plastgolv är slitstarka och vattentäta och kan bland annat användas i våtrum och i entrén. Plastmattorna saknar porer och blir därför inte lika smutsiga. Bildas det fläckar är det ofta enkelt att torka bort dem.
  • Plastgolvets skötsel: Om det blir en fläck på plastgolvet är det viktigt att ta bort den så fort som möjligt så att fläcken inte tränger in i materialet. Olika fläckar tas bort på olika sätt: choklad, fett, matrester eller kladdiga drycker som juice tas bort med vanligt handdiskmedel och ljummet vatten. Har mattan fläckats av tjära, skokräm eller asfalt behöver du använda tvätt- eller lacknafta. Kalkfläckar kan lätt uppstå i badrummet. För att få bort kalk från plastmattan använder du ljummet vatten med lätt alkaliskt rengöringsmedel (avfettningsmedel). Skölj sedan av med vatten och stryk på ett kalkborttagningsmedel och låt det verka. Avsluta med att skölja med vatten.

Trä- och laminatgolv

Trä- och laminatgolv är vanligt i husets alla rum, med undantag för våtrum och entré. Vissa trägolv går att slipa och kan därför behålla sitt nya utseende i många år. Laminatgolv är dock inte riktiga trägolv och kan därför inte slipas. Laminatgolv består av flera skikt där endast det yttersta är av äkta trä. De innersta skikten består vanligtvis av billigare träskivor. Vanliga trägolv i svenska hem är parkettgolv, särskilt av gran och furu. Eftersom äkta parkettgolv, exempelvis fiskbensmönstrade golv, är dyra då de läggs för hand, är fabrikstillverkade lamellparketter idag vanligare.

Utbudet av trägolv är stort och det finns mängder av träslag, mönster och färger att välja bland. Olika träslag har även sin unika ådring och kvisttextur i träet, vilket ger karaktär. Gran och furu är vanligt i trägolv på grund av den stora tillgången av gran och tall i Sverige. Samtidigt finns det vissa nackdelar med just dessa träslag: de är mjukare än andra träslag. Det innebär att golven snabbare blir repiga. Lövträd, exempelvis ek, björk, lönn och bok, är hårdare och mer slitstarka men kostar också mer.

Egenskaper: Eftersom olika träslag har olika egenskaper går det inte att säga att alla trägolv är slitstarka. Däremot har alla träslag sin unika karaktär, färg och kvistning. Man väljer därför träslag beroende var och hur golvet ska användas.

Skötsel: Skötseln av ett trägolv varierar beroende på om det gäller laminat eller äkta trägolv. Massiva trägolv kan behandlas och skötas om på olika sätt, bland annat genom såpa, lack, vax och slipning. Om du får en fläck på trägolvet bör du ta bort den så fort som möjligt eftersom träet annars absorberar smutsen och det blir svårare att få bort fläcken. Har du äkta parkettgolv kan du vanligtvis slipa golvet för att få det rent och fräscht igen.

Naturstens- och keramikgolv

Sten är ett mycket gammalt golvmaterial som användes redan under forntiden. Den främsta fördelen med sten- och keramikgolv är att de är hållbara och slitstarka samt kräver liten skötsel. Keramiska plattor tillverkas av lergods och bränns i höga temperaturer för att bli motståndskraftiga. Naturstensgolv tillverkas av olika berg- och stenarter, bland annat marmor, granit, skiffer och sandsten.

Egenskaper: Olika stenmaterial har olika egenskaper. Men generellt sett är sten och keramik mycket hållbara material. Materialet absorberar inte vätska vilket gör det särskilt praktiskt i våtrum och i utrymmen där slitaget är högre eller där golvet smutsas ner regelbundet (exempelvis i entrén). Granit är ett av de hårdaste stenmaterialen för golvbeläggning och mer motståndskraftigt mot exempelvis fläckar. Marmor och sandsten är mjukare i sin textur och absorberar fukt på ett annat sätt. Marmor fläckas väldigt lätt av både vatten och oljor. Lägger man sten eller klinkers i badrummet finns det anledning att även lägga golvvärme eftersom sådana golv är kalla att gå på.

Skötsel: Skötseln varierar beroende på om det är keramiska plattor eller naturstensgolv. Vanligtvis räcker det med att torka av golvet med ljummet vatten utblandat med lite såpa. Såpan hjälper till att täppa till porerna som finns i stenen vilket impregnerar golven och gör dem lätta att rengöra. Stengolv kan även poleras för att återfå sin glans om det blivit matt med åren.

Textila golv

Textilmattor är inte lika vanligt som trä- och stengolv i svenska hem, men de har fått ett uppsving. Det finns många fördelar med textila golv, bland annat är det mjukt och bekvämt att gå på. Det gör att textilgolv ofta passar bra i sovrummet. Den stora nackdelen är att det är svårt att rengöra textilmattor på djupet. Det samlas lätt mikroorganismer bland mattans strån, vilket kan framkalla allergier. Textilgolv kräver mer rengöring än andra golv.

Det är relativt enkelt att lägga textila golv själv, så länge du är lite händig. Mattan kan antingen läggas som en hel matta och skärs då till längsmed väggarna, eller som kvadratiska bitar. Mattan fästs med dubbelhäftande tejp eller klistras på plats. Textila mattgolv tillverkas av både naturråvara och syntet. Naturmaterial är vanligtvis bomull, jute, sisal och kokos medan syntetiska textilgolv i regel tillverkas av polypropylen, polyester, rayon och nylon.

Egenskaper: Textila golv är mjuka och behagliga att gå på och upplevs inte som kalla. De har även ljuddämpande effekt vilket gör de praktiska i exempelvis sovrum och vardagsrum.

Skötsel: Textilgolv blir lätt smutsigt eftersom stråna fångar upp smuts och binder dammet. Det är därför viktigt att regelbundet rengöra mattan. Det gör du genom att dammsuga ofta. Ibland bör du även använda ett borstvalsmunstycke som skapar en ”piskande” effekt och frigör smuts som trängt ner djupare i mattan.

Vanliga frågor och svar

Enligt regelverket får ett golv ha en buktighet (lutning) på +/- 5 millimeter över en längd på två meter och +/- 1,2 millimeter för längder på 0,25 meter.

Grundregeln är att lägga golvet i samma riktning som rummets huvudsakliga ljuskälla. Det kan exempelvis vara ett stort fönster. I ett rum med fönster åt alla håll är det vanligt att följa rummets form. Är rummet avlångt läggs golvet i den riktningen.

PVC-golv är en typ av plastgolv.

Linoleum tillverkas av naturmaterial, bland annat linolja, sågspån och färgpigment.

Det beror på hur mycket golvbjälklaget klarar av. Ett vanligt platsgjutet bjälklag med en tjocklek på 20 centimeter och upplagt på fyra sidor med en spännvidd på fem meter, klarar vanligtvis av vikter på 200 kilo per kvadratmeter.

Det varierar en del mellan olika företag, men cirka 150 kronor per kvadratmeter efter ROT-avdraget. Du kan även slipa golvet själv genom att hyra en slipmaskin, det kostar cirka 200 kronor per dygn.