Blåbetong

Hälsoskadligt

Blåbetong är farligt eftersom det är en av grundorsakerna till förhöjda halter av radon. Risken för att få cancer, särskilt lungcancer, ökar om man utsätts för höga radonhalter under lång tid. Varje år drabbas cirka 500 personer av lungcancer orsakat av just förhöjda radonhalter, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Eternit är ett hållbart och på många sätt bra material, men det innehåller asbest som kan frigöras plattorna plockas ner. Asbest är farligt att andas in.

Blåbetongens historia

Blåbetong var ett vanligt byggnadsmaterial från 1920-talet till 1970-talet. Materialet tillverkades av företaget Yxhult på Öland. En fördel med blåbetongen var att materialet var lättarbetat och dessutom enkelt att producera. Blåbetong användes till exempel som byggnadsmaterial till miljonprogrammet. Blåbetong har flera praktiska egenskaper, bland annat är det isolerande och användes därför ofta i mellanväggar.

Vad är blåbetong?

Blåbetong är ett slags lättbetong där själva ballasten i betongen (bergmaterialet) består av bränd skiffer (en bergart). Den brända stenen är vad som ger blåbetongen sin säregna och mörkblå färg. Blåbetong består till största del av alunskiffer, som innehåller höga halter av uran. Uranrik skiffer är väldigt vanligt på just Öland, där produktionen av blåbetong förekom. Blåbetongens struktur påminner om en stelnad tvättsvamp.

Det är uranet i skiffer som är orsaken till att blåbetong är farligt. Uran har alltid funnits på vår planet. Radium är ett radioaktivt grundämne som bildas när uranet radioaktivt sönderfaller, då uppstår en så kallad sönderfallskedja. I processen bildas radon och därefter radondöttrar. Problemet med radon och radondöttrar är att de kan följa med in i inandningsluften och ner till lungorna. Radon varken syns, smakar eller har någon doft. Därför är det viktigt att utföra radonmätningar om det finns misstanke om att huset är byggt av blåbetong eller om huset står på en plats där det förekommer förhöjda radonnivåer. Förutom att blåbetong avger radongas släpper materialet även ifrån sig gammastrålning. Genom att mäta med en gammamätare kan man genast särskilja blåbetong från andra byggnadsmaterial. Gammastrålning är farligt eftersom den är joniserande, vilket innebär att den kan förändra molekyler, exempelvis DNA. Det kan i sin tur leda till cellförändringar och cancer.

Radonmätning

Det enda sättet att få veta om det förekommer förhöjda radonnivåer eller inte är att göra en mätning. Det finns både korttidsmätningar och längre mätningar. Korttidsmätning av radon är praktiskt när du behöver få en fingervisning om nivåerna. Till exempel utför man korttidsmätning när man köper och säljer hus, helt enkelt för att ta reda på om det finns radon. En mer noggrann radonmätning bör också utföras, den tar ungefär två månader. Vanligtvis utförs mätningen någon gång mellan 1 oktober och 30 april. Anledningen till att man mäter under den här tiden beror på att radonhalten kan variera kraftigt, inte bara under dygnet, men också under året. Mellan oktober och april, en period som kallas för ”eldningssäsong”, värmer vi upp våra bostäder mer än under sommarhalvåret. Det innebär mindre ventilation, vilket är bra när man mäter radon. Under sommaren har vi ofta dörrar och fönster öppna och då vädras en del av radonet bort. 

Vid mätningen placeras små radonmätare, de ser ut som puckar, ut på olika platser i hemmet. Radonmätarna köper du hos ett ackrediterat mätlaboratorium. Mätdosorna ska placeras i minst två rum i bostaden. Där får de stå under minst två månaders tid för att sedan skickas tillbaka till laboratoriet. Vanligtvis får du ett resultat efter några veckor.

Vanliga frågor och svar