Egen brunn

Djupborrad brunn

Förr i tiden var det vanligt att man grävde brunnar, men idag är det vanligare att man djupborrar. Fördelen är att man kommer ner till berggrunden, där är vattnet renare eftersom det tas direkt från grundvattnet och har renats i berget. Är brunnen grävd och inte så djup ökar risken för föroreningar, bland annat från avlopp eller miljögifter.

För- och nackdelar med egen brunn

Det är inte alltid möjligt att ansluta fastigheten till det kommunala vatten- och avloppsnätet, då behöver man istället gräva eller borra en egen brunn. När man planerar och anlägger vatten- och avloppssystemet till en fastighet är det viktigt att man säkerställer att dricksvattenbrunnen ligger högre upp än avloppsbrunnen. Då minskas risken för att avloppsvatten ska tränga in i dricksvattenbrunnen.

En stor fördel med att ha egen brunn är att kostnaden för vattnet brukar bli lägre än för kommunalt vatten. När du har egen brunn betalar du bara för installationen och den el som pumpen använder för att hämta upp vatten. Själva vattnet är gratis. Har du istället kommunalt vatten kostar det inte bara en anläggnings- och indragningsavgift, du behöver även betala en kostnad för det vatten du förbrukar.

En nackdel med egen brunn är att brunnen kan sina om det inte regnar på länge. Under sommaren 2018, som var ovanligt varm och torr, var det många med egen brunn som var oroliga för att vattnet skulle påverkas vid den långvariga torkan. Framförallt grävda brunnar kan påverkas snabbt vid torka, det är då själva dricksvattennivån som påverkas. Även i bergborrade brunnar kan dricksvattennivån påverkas efter en längre tids torka.

Egen brunn – eget ansvar

Om man har egen brunn är man själv ansvarig för att kontrollera dricksvattnets kvalitet. Du kan skicka in vattenprov på analys till ett ackrediterat laboratorium eller till miljökontoret i den kommun där du bor. Livsmedelsverket rekommenderar att man utför vattenkontroll vart tredje år. Om två eller flera fastigheter är anslutna till samma brunn bör provtagning göras en gång per år.

Vanliga problem med egen brunn

Många privata brunnar ger mycket rent och gott vatten men det är också vanligt att det blir problem med vattnet i egna brunnar. Vissa problem kan åtgärdas genom att vattnet renas, ibland räcker det med en enklare filterpatron som byts ut när det behövs. Här är några problem som ofta uppstår i privata brunnar:

• Hög järn- och manganhalt. Ett mycket vanligt problem i egen brunn är att vattnet har ett för lågt pH-värde, för hög kalkhalt eller för höga järn- och mangannivåer. Innehåller vattnet för mycket metaller finns det särskilda järn- och kolfilter som kan rena vattnet. Innehåller vattnet för mycket kalk finns särskilda avhärdningsfilter. Vatten med lågt pH-värde (surt vatten) kan avhjälpas med avsyrningsfilter.
• Illaluktande vatten. Ett annat vanligt problem med egen brunn är att vattnet luktar illa, det beror vanligtvis på svavel. I djupborrade brunnar bildas det nämligen svavelväte, vilket ger ifrån sig en lukt som påminner om ruttna ägg. Med hjälp av en luftinjektor kan vattnet luftas och lukten försvinner vanligtvis.
• Doft av mossa. Om vattnet istället har en doft av mossa eller jord bör man göra en mikrobiologisk analys eftersom det indikera att det finns humusämnen i brunnen. Genom en analys kan man upptäcka om det finns skadliga bakterier i brunnen.
• Salt vatten. Ibland smakar vattnet från en egen brunn salt. Det kan bero på att saltvatten från istiden som finns kvar i marken tränger in i brunnen. Om du bor nära havet kan det också bero på att havsvatten tränger in i brunnen. Salt i dricksvattnet smakar inte bara illa, det kan också fräta på rörledningar och göra att de börjar rosta. Det finns olika metoder att lösa problemet på, bland annat genom att höja pumpens placering i borrhålet.

Vanliga frågor och svar